Mina besökare
Totalt:
Denna månad:
Denna vecka:
Idag: r
Online nu:

fredag 14 november 2008

Mornar...

Så kommer vi ju till det här med dagens första period: morgonen. Den tiden då man förväntas komma igång, lämna sömnen, vilan och återhämtningen för att med sin nyförvärvade energi ta sig an dagens uppgifter (och kämpa mot de grå molnen för att hålla smilet uppe, om man är Växjö-bo). Som några av er kanske redan vet, så har jag vissa teorier om mig själv och min relation till dessa det vakna dygnets första skälvande timmar.
Jag tror, att jag har världens sämsta morgonhumör, eller med andra ord är världens sämsta morgonmänniska, men att jag lyckats tämja detta genom att jämna ut och göra behaglig övergången från sovande via halvvaken-sur-fortfarande-trött-opepp till vaken, glad och pigg. Ett sätt jag funnit är - som många vet - att jobba lite med ljussättningen man möter precis när man uppstår från bädden.
Nog måste jag väl få visst medhåll om detta; att vakna med starkt ljus i ögonen - eller stappla in i ett fullt upplyst rum när man kommer direkt från sängen - måste vara bland det obehagligaste som finns i vardagen! Jag tycker det i alla fall. En annan sak jag tror en del av massan håller med om är; att börja dagen med en varm och skön (och så lång det bara går) dusch är förmodligen det bästa sättet att "varva upp motorn"!
Jag har alltså kombinerat detta på det enkla sättet att: jag vaknar, stapplar med så gott som stängda ögon till duschen, tänder ett stearinljus och ställer mig sedan i världens bästa dusch (har faktiskt inte stött på någon bättre än den i lägenheten här på campus!). Motivationen att faktiskt sluta duscha - och inte bara bosätta sig där i det varma vattenflödet - blir en fantastiskt skön morgonrock som hänger nära elementet och därför blir härligt ljummen.
Varför skriver jag nu detta? Det har jag faktiskt frågat mig själv under senaste halvan av texten... Jag kanske tycker om att skriva? Kanske det, ja. Det hade jag glömt. Jo, en sak var det jag tänkte på. I min härliga morgonritual har det oftare och oftare börjat smyga sin in en högst ovälkommen faktor. Huvudvärk. Liksom, va?! Jag sysslar ju inte med sånt! Det är andra som har huvudvärk, inte jag. Folk på TV och sådana som antingen säger ja för mycket eller utnyttjar för många av dygnets timmar, två grupper (jag har inte varit på TV) som jag hittills ansett mig inte tillhöra!
Och bättre lär det väl inte bli, nu när jag ska jobba extra imorgon och sedan har min vanliga söndag - båda tidiga! Ouch. Det får bli en lätt frukost på det här (vilket ni trogna läsare direkt kopplar till att han alltså inte tog tag i brödbaket. Stämmer.)
Godmorgon!

Inga kommentarer: